Jaga solen
Som en jordbrukare en varm och torr sommar. Den där gula symbolen flyttade fram dag för dag. Efter den där kalla och regninga Amsterdamerfarenheten så tänkte jag iallafall INTE använda mina två kvarvarande resedagar på Eurrailpasset i ett kallt och regningt Berlin.
Sally & jag
Ok, vi rullar!
Från neeeej, ska jag verkligen till, det här blir kul. Mindre bagage, och ändå för mycket. Kan det här botas på något vis?
Inga personliga utmaningar denna gång
Det var ett bra recept för en fantastiskt trevlig liten tur till Berlin. Bara cykla, äta och dricka. Inga förväntningar. Stan, eller kanske mer storstan är rätt ful om ni frågar mig. Men med det sagt så är den också intressant i sin fulhet.
Urban Loft
Inga utmaningar innebar ett rum på Urban Loft nära Berlin Hauptbahnhof, via Hotels.com. Best pick? Kommer nog inte bo här igen, trots att sängen var bekväm och det var chill i lobbyn. Kanske har mer att göra med att ju fler gånger jag besöker Berlin, ju mer kan man -jag- modifiera plats att bo på. En grej som var super var ju det jättestora och superfräscha matbutiken DM två dörrar bort.
Middag #1 i Berlin
Omedvetet hög ambition i kombination med låga förväntningar. Just det, inte svinhungrig heller. Vad kan gå fel? Lite assistans från väninnan Zohreh per telefon. Hon hittar alltid riktigt bra, eller på annat sätt spektakulära matställen då vi rest. Hon är också synnerligen bra på att båda läsa och följa manualer.
Det är bara det att när HON använder den stora guiden… så funkar det. Men när jag… Nja. Men jag har vis av erfarenheten utvecklat en strategi. Som går ut på att välja ett ställe medhjälp av ”guiden” som ligger en bra bit bort, och på väg dit så håller jag utkik. Särskilt efter ställen med kö utanför.
Metoden funkade ypperligt den här gången. Stället som guden med hjälp av ”sina rejtare” hade givit toppbetyg var helt tom, så jag vände gladeligen tillbaka till stället med kö. Och köade. Fick också 6 km upptäcka staden & motion som förrätt.
Första gången jag äter ramen
Det är inte oviktigt vad restaurangen med kön har för meny, men kön var ändå viktigare. Och så gick det till då jag fick min första skål med ramen. Jag har heller inte ätit någon poke bowl. Båda dessa rätter är egentligen nudlar & sallad i min värld.
Oavsett, nudlarna med den stora träsleven åts med god aptit på Takumi’9 Sapporo ii Mitte, på Chausseestraße 124 för att vara exakt. Fördelarna med sen, och soloankomst är att man inte behöver vänta så himla länge.
Stället är ett sånt där genuint hål-i-väggenställe. Rekommenderas.
Första gången… jo, som jag äter Ramen. Det kommer absolut bli fler gånger. Men träsleven… är den verkligen nödvändig?
Morgonrutin i Berlin
Först på schemat, hitta en flod och följ. Man vet aldrig vad man hittar. Godare att äta frulla hungrig. Hittade en flod, men inget intressant utmed den. Men då vet jag det iallafall😊.
Vet inte om jag nämnt det…😉 men bästa sättet att utforska, eller kanske mer upptäcka en stad, det är från cykelsadeln.
Planlöst cyklande
Är ett högriskbeteende om man är hungrig. Alla vet att man liksom målar in sig i ett hörn. Ju hungrigare man blir, ju mer längtar man efter god mat. Vilket gör att man blir aspicky, och till slut… ja då får man ta något ställe som inte sällan gör en jättebesviken.
Tur jag har extra tolerans om jag gillar stämningen. En måltid är ju så mycket mer än bara mat. Den här gången hade jag tur.
Thea & Coffee
På Birkenstraße 19 hittar jag det lilla coh supermysiga caféet Thea & Coffee. Så söt personal, prisvärt och totalt opretto. De accepterar bara kontanter dock. Har hört av bekanta att det är någon sorts registerskräck som råder i Tyskland. Eller handlar det om det där med att man vill ha allt det skatten betalar för, men man vill inte betala för det. Tittar man bakåt så har de ju både Stasi och en ganska så hög levnadsstandard, så det kanske är en kombo. Spekulation å min part. Oavsett, jag hade gärna suttit betydligt längre än jag gjorde.
Konsten i Berlin
Ingen stress att hinna med allt som verkar intressant, vilket också gör att jag stryker medveten jakt på etablerad street art. Dyker den upp, så gör den det.
Minnesmomentet över Europas mördade judar
Ända sen jag var barn så har förintelsen, och det som var upptakten till den varit lika skamlig som fascinerande. HUR kunde det hända liksom. Hur kunde man bestämma sig för att en folkgrupp skulle avhumaniseras och skys och sen systematiskt utrotas?
Det är så klart inte bara jag som skäms över att Sverige samarbetade med då nazistiska Tyskland, men det som förvånar mig så där särskilt är att det faktiskt finns människor i Sverige som djupt in i hjärteroten på riktigt hatar judar.
Under förintelsen så släppte vi endast in 3000 judiska flyktingar, och de fick ett ”J” stämplat i passet. HUR är det här möjligt? Och som grädde på moset så är det än mer förvånande att Sverige lägger sig så platt för de nya svenskarna som helt filterlöst predikar judehat. HUR är detta möjligt? Istället ombeds judiska ungdomar i Malmös skolor att… ligga lågt med sin identitet. Jag fattar absolut iiiiingenting.
Det spelar ingen roll hur många böcker jag lyssnar på, eller hur många dokumentärer jag ser, eller museum jag besöker, jag får alltid en ny vinkel av hur orimligt Europa och Sverige har hanterat judarna och deras historia. När skall antisemitismen upphöra?
Dokumentärer från Svtplay -kommer inte att visas hur länge som helst, men så länge de gör det, håll till godo:
Auschwitz
Witnesses
Insamlingen
Minnesmonumentet ligger på Cora-Berliner-Straße 1, och är öppet 24 h/dygnet.
Hamburger Banhof
Är en del av the National Gallery, är helt inriktat på samtida konst, och beläget i en fd tågstation. Enligt Wikipedia är konstmuseet en lekplats för ett gäng rika människor att visa sina konstsamlingar i. Tack för det tänker jag. Men… det sägs också att en del av konsten är köpt för pengar som ärvts av de som profilterade i, och under nazieran. Sant?
Tyvärr så var det i princip inget mer än ett enda verk som fångade mitt intresse. Men smaken är ju som…
Museeumshopparna…
Absolut NEJ, eller… så passar man på att bygga upp sitt självförtroende i att… idka god karaktär. Man måste ju ändå ge shopparna kred för att de ibland kan kompensera lite för när jag inte berörs av utställningarna.
Den här är ju ändå ganska så najs 😊
Kauf dich Glücklich
Det är dags för påfyllnad, typ… fikadags. Jag har dumpat Tripadvisor -den stora guiden-. Zohreh må vara TA-pro, men jag har föga framgång. Det gäller förvisso även när jag skall tyda andra bloggares rekommendationer. Vad är det jag inte fattar??! Som inför Seychellerna resan, alla bloggare och den stora resetidningen hade ju bara lovord. Och jag tyckte resmålet var för att uttrycka det milt… så undermåligt att jag valde att åka hem 17 dagar tidigare.
Oavsett, det här stället är sött. Eftersom jag numer är en hängiven våfflare, så tycker jag så klart att det är kul att de har våffeltema. Men… jag kom dit efter 14, vilket är samma sak som att mammor -bara mammor- med unga efter-förskole-trötta småkids. Varning alltså. Jag vet inte vad barnen har för nytta av papporna, för man ser dem aldrig med sina barn iallafall. Barn är helt klart endast en kvinnorgrej ute i det publika.
Kauf dich Glücklich verkar vara någon sorts butikskedja. Men kafé’t som jag besökte sålde inget annat är just kaferelaterat och ätbart. Och ligger i den mysiga stadsdelen Prenzlauer på Orderberger Straße 44. Jag återkom till denna söta lilla gatstump upprepat då det fanns rätt många ställen som såg mysiga ut.
KINDL
Nu.. lite samtida som äntligen blir intressant. KINDL ligger lite off, men är absolut värt det. Konstmuseet ligger i ett gammalt bryggeri, och är dessutom lite anonymt beläget. Jag kan bara föreställa mig att det är helt fantastiskt under sommaren då det fanns massor av sittplatser utanför.
Mina favoriter under besöket var se jättestora textilkonstverken av Emma Talbot. De gifte sig SÅ väl med själva byggnaden.
Café Babettes
Ligger också i det gamla bryggeriet KINDL. De gamla tankarna är fortfarande kvar i byggnaden, och ger den där Tjernobylkänslan då alla reglagen är kvar på väggarna. Det låter kanske lite cyniskt, men det ger lokalen så intressant karaktär. Upp-putsad exploring. Hade jag inte haft annat att besöka så hade jag stannat i flera timmar ❤️ och bara lyssnat på musiken, och… laddat min mobil.
Det är detaljerna som gör det
KINDL och Babettes ligger på Am Sudhaus 3 i stadsdelen Neukölln.
Å så lite vin på det
På Weinerei Forum som jag bara råkade passera på en liten villfärd då jag tågluffade genom Berlin på väg till Italien förrförra sommaren. Den lilla glimten jag fick då gav mig intrycket att DET HÄR, det är min typ av ställe. Jag hade inte tid att stanna då, men hoppades verkligen att jag skulle skapa något annat tillfälle. SÅ glad att jag också prioriterade det.
Inga bilder kommer att göra det här stället rättvisa. Vinet OCH det sociala som äger rum här skapar sån otroligt mysig atmosfär. Jag har liskom aldrig saknat att vara 25, men här kommer minnen av hur roligt man faktiskt hade då tillbaka. Det här med stora och inte sällan spontana sammankomster innan vi blev bekväma överplanerare för att livet skall fungera. Tror de flesta kan relatera. Med det sagt så har inte alla människor den spontana genen.
Dinner #2
I google restaurants with a line in Berlin. Absolutely no relevant success with that sentence. Still, with some luck and guess work, I DID manage to find another place with a line. WEN CHENG on Schönhauser Allee 10, to be specific. I read somewhere that it had become so popular they had opened a second place.
Standing in line for a dinner in Berlin is nothing like for a club in Stockholm or NYC. Even though the staff is counting us all 😊. All of a sudden I and another solo eating young man are picked out of the line and seated next to each other by a counter. The generation gap was striking 😂 when he told me he wasn’t from Berlin. As much as I detest hanging with tourists I have absolutely NO illusions that I don’t look like one. And here I am next to a young german lad, and HE tells me he’s out of town.
I had to ask him how he found the place, and he told me it had gone viral on… TikTok. I found it hilarious!! He’s on TikTok, and I’m on… 😂😂😂😂😂😂 Pinterest. Still, we both managed finding a GREAT restaurant.
WEN CHENG is famous for their hand pulled noodles. It was absolutely amazing. Next time, if… I’ll pick a less spicy version. Still, it was absolutely delicious.
Frukost #2
Inte planlöst denna gång. Jag hade läst om, samt passerat kaféet Engelberg i Orderberger Straße på min väg till Våfflorna på Kaud Dich Glücklich. Inredningen faller mig HELT i smaken. Hade jag haft ett eget kafé så hade det gärna fått se ut så här. Men… frukosten var ett skämt. Deras yoghurt med granola… var yoghurt med okokta havregryn toppat med sommarbär i vintertappning. Tänk hur enkelt det faktiskt är att göra en frukost liknande de på Ruth’s eller Geijersgatan 53 i Malmö.
När jag springer på såna här… undermåliga menyer, ja då vill jagf öppna eget Kafé som allra mest. Inte en tanke på livsmedelsregler -jag är ju i princip aldrig magsjuk- eller personalhantering…
Trots detta, så tyckte jag ändå det var värt att sitta där och mysa i deras sött inredda kafé. Deras web är i princip lika… mager som deras granola. Engelberg är beläget på Oderberger Straße 21.
