Jaga solen
Som en jordbrukare längtar efter regn en varm och torr sommar, så följer jag den där gula symbolen flyttade fram dag för dag på smhi-appen. Efter den där kalla och regninga Amsterdamerfarenheten så tänkte jag i alla fall INTE använda mina två kvarvarande resdagar på Eurrailpasset i ett kallt och regnigt Berlin.
Sally & jag
Ok, vi rullar!
Från neeeej, ska jag verkligen? Till, det här blir kul. Mindre bagage, och ändå för mycket. Kan det här botas på något vis?
Jag väljer bort personlig utveckling denna resa
Nu vill jag bara ha trevlig liten tur till Berlin. Cykla, äta och dricka. Inga förväntningar. Stan, eller kanske mer storstan är rätt ful om ni frågar mig. Men med det sagt så är den också intressant i sin fulhet.
Urban Loft
Inga utmaningar innebar ett rum på Urban Loft nära Berlin Hauptbahnhof, via Hotels.com. Best pick? Kommer nog inte bo här igen, trots att sängen var bekväm och det var chill i lobbyn. Kanske har mer att göra med att ju fler gånger jag besöker Berlin, ju mer kan man -jag- modifiera plats att bo på. En grej som var kalas var ju det jättestora och superfräscha matbutiken DM två dörrar bort.
Middag #1 i Berlin
Omedvetet hög ambition i kombination med låga förväntningar. Just det, inte svinhungrig heller. Vad kan gå fel? Lite assistans från väninnan Zohreh per telefon. Hon hittar alltid riktigt bra, eller på annat sätt spektakulära matställen då vi rest. Hon är också synnerligen bra på att båda läsa och följa manualer. Medan jag i praktiken kör det mesta från höften.
Det är bara det att när HON använder den stora guiden… så funkar det. Men när jag… Nja. Men jag har vis av erfarenheten utvecklat en strategi. Den går ut på att välja ett ställe med hjälp av ”guiden” som ligger en bra bit bort, och på väg dit så håller jag utkik. Särskilt efter ställen med kö utanför.
Metoden funkade ypperligt den här gången. Stället som guden med hjälp av ”sina rejtare” hade givit toppbetyg var helt tom, så jag vände gladeligen tillbaka till stället med kö. Och köade. Fick också 6 km upptäcka staden & motion som förrätt.
Första gången jag äter ramen
Det är inte oviktigt vad restaurangen med köbildningen har för meny, men att folk väntade utanför för att komma in, var ändå viktigare. Så gick det till då jag serverades min första skål ramen. Sist på allt i vanlig ordning.
Nudlarna med den stora träsleven åts med god aptit på Takumi’9 Sapporo i Mitte, på Chausseestraße 124. Fördelarna med sen, och soloankomst är att man inte behöver vänta så himla länge. Stället är ett sånt där genuint hål-i-väggenställe. Rekommenderas.
Jättegott, men träsleven… är den verkligen nödvändig?
Morgonrutiner som resenär
Först på schemat, hitta en flod och följ. Man vet aldrig vad man hittar. Godare att äta frulla hungrig. Hittade flod, men inget intressant utmed den. Men då vet jag det 😊.
Vet inte om jag nämnt det😉, men bästa sättet att utforska, eller kanske mer upptäcka en stad. Cykeln ❤️.
Planlöst cyklande
Är ett högriskbeteende om man är hungrig. Alla vet att man liksom målar in sig i ett hörn. Ju hungrigare man blir, ju mer längtar man efter god mat. Vilket gör att man blir aspicky, och till slut… ja då får man ta något ställe som inte sällan gör en jättebesviken.
Tur jag har extra tolerans om jag gillar stämningen. En måltid är ju så mycket mer än bara mat. Den här gången hade jag tur.
Thea & Coffee
På Birkenstraße 19 hittar jag det lilla och supermysiga kaféet Thea & Coffee. Så söt personal, prisvärt och totalt opretto. De accepterar dock bara kontanter. Har hört av bekanta att det är någon sorts registerskräck som råder i Tyskland. Eller handlar det om det där med att man är bortskämd med allt det skatten betalar för, men vill inte betala för det.
Konsten i Berlin
Ingen stress att hinna med allt som verkar intressant, vilket också gör att jag stryker medveten jakt på etablerad street art. Dyker den upp, så gör den det.
Minnesmomentet över Europas mördade judar
Ända sen jag var barn så har förintelsen, och det som var upptakten till den varit lika skamlig som fascinerande. HUR kunde det hända liksom? Hur kunde man bestämma sig för att en folkgrupp skulle avhumaniseras och skys, och sen systematiskt utrotas?
Det är så klart inte bara jag som skäms över att Sverige samarbetade med då nazistiska Tyskland, men det som förvånar mig så där särskilt är att det faktiskt finns människor i Sverige som djupt in i hjärteroten på riktigt hatar judar även idag. Har de inte annat än bidragit till det välmående Sverige vi har idag?
Under förintelsen så släppte vi endast in 3000 judiska flyktingar, och de fick ett ”J” stämplat i passet. Igen, HUR är det här möjligt? Och som grädde på moset så är det än mer förvånande att Sverige lägger sig så platt för de nya svenskarna som helt filterlöst predikar judehat. HUR är detta möjligt? Istället ombeds judiska ungdomar i Malmös skolor att… ligga lågt med sin identitet. Jag fattar absolut iiiiingenting.
Det spelar ingen roll hur många böcker jag lyssnar på, eller hur många dokumentärer jag ser, eller museum jag besöker, jag får alltid en ny vinkel av hur orimligt Europa och Sverige har hanterat judarna och deras historia. När skall antisemitismen upphöra?
Dokumentärer från Svtplay -kommer inte att visas hur länge som helst, men så länge de gör det, håll till godo:
Auschwitz
Witnesses
Insamlingen
Minnesmonumentet ligger på Cora-Berliner-Straße 1, och är öppet 24 h/dygnet.
Hamburger Banhof
Är en del av the National Gallery, helt inriktat på samtida konst, och beläget i en fd tågstation. Enligt Wikipedia är konstmuseet en lekplats för ett gäng rika människor att visa sina konstsamlingar i. Tack för det tänker jag. Det sägs också att en del av konsten är köpt för pengar som ärvts av de som profiterade i, och under nazieran. Sant?
Tyvärr så var det i princip inget mer än ett enda verk som fångade mitt intresse. Men smaken är ju som…
Museishopparna…
Absolut NEJ NEJ NEJ, gå INTE in. Eller… så passar man på att bygga upp sitt självförtroende i att idka god karaktär. Man måste ju ändå ge shopparna kred för att de ibland kan kompensera lite för när jag inte berörs av utställningarna.
Den här är ju ändå ganska så najs 😊
Kauf dich Glücklich
Det är dags för påfyllnad, typ fikadags. Jag har dumpat Tripadvisor -den stora guiden-. Zohreh må vara TA-pro, men jag har föga framgång. Det gäller förvisso även när jag skall tyda andra bloggares rekommendationer. Vad är det jag inte fattar??! Som inför Seychellerna resan, alla bloggare och den stora resetidningen hade ju bara lovord. Och jag tyckte resmålet var för att uttrycka det milt så undermåligt att jag valde att åka hem 17 dagar tidigare än planerat.
Oavsett, det här stället är sött. Eftersom jag numer är en hängiven våfflare hemmavid, så tycker jag så klart att det är kul att de har våffeltema. Men jag kom dit efter 14, vilket är samma sak som att mammor -bara mammor- med unga efter-förskole-trötta småkids. Varning alltså. Inga pappor i sikte. Pappa & barn på egen hand verkar inte vara kutym i Berlin/Tyskland.
Kauf dich Glücklich verkar vara någon sorts butikskedja. Men kafé’t som jag besökte sålde inget annat är just kaferelaterat och ätbart. Det jag besökte ligger i den mysiga stadsdelen Prenzlauer på Orderberger Straße 44. Jag återkom till denna söta lilla gatstump upprepat då det fanns rätt många ställen som såg mysiga ut.
KINDL
Lite samtida som äntligen blir intressant. KINDL ligger lite off, men är absolut värt det. Konstmuseet ligger i ett gammalt bryggeri, och är lite anonymt beläget. Kan bara föreställa mig att det är helt fantastiskt under sommaren då det fanns massor av sittplatser utanför.
Mina favoriter under besöket var se jättestora textilkonstverken av Emma Talbot. De gifte sig SÅ väl med själva byggnaden.
Café Babettes
Ligger också i det gamla bryggeriet KINDL. De gamla cisternerna är fortfarande kvar i byggnaden, och ger den där Tjernobylkänslan då alla reglage också är kvar på väggarna. Det ger lokalen en intressant karaktär. Upp-putsad urban exploring. Hade jag inte haft annat att besöka så hade jag stannat i flera timmar ❤️ och bara lyssnat på musiken, och… laddat min mobil.
Det är detaljerna som gör det
KINDL och Babettes ligger på Am Sudhaus 3 i stadsdelen Neukölln.
Å så lite vin på det
På Weinerei Forum som jag bara råkade passera på en liten villfärd då jag tågluffade genom Berlin på väg till Italien förrförra sommaren. Den lilla glimten jag fick då gav mig intrycket att DET HÄR, det är min typ av ställe. Jag hade inte tid att stanna då, men hoppades verkligen att jag skulle skapa något annat tillfälle. SÅ glad att jag också prioriterade det.
Inga bilder kommer att göra det här stället rättvisa. Vinet OCH det sociala som äger rum här skapar sån otroligt mysig atmosfär. Jag har liksom aldrig saknat att vara 25, men här kommer minnen av hur roligt man faktiskt hade då, tillbaka. Det här med stora och inte sällan spontana sammankomster innan vi blev bekväma överplanerare för att livet skall fungera. Tror rätt många kan relatera.
Middag #2
Jag nätsökte efter restaurants with a line in Berlin. Ingen framgång med den sökfrasen. Men med lite tur så hittade jag ändå ett ställe med kö utanför. WEN CHENG på Schönhauser Allee 10. Någonstans läste jag att de hade blivit så populära att de öppnat på ytterligare ett ställe.
Det var otroligt länge sen jag köat på det här viset, i bemärkelsen att personal kommer ut och synar kön, för att sedan plocka ut folk de släpper in. Och jag har innan denna resa aldrig lyckats med konststycket att på egen hand bli en av de utvalda i kön. Här blir dock jag och en annan ung kille de två utvalda. Till barstolsplatser. Vi kom givetvis i samspråk om vår otroliga tur.
Han berättade hur hav var på besök i Berlin, och var tvungen att äta här då stället hade blivit viralt på… TikTok 😂😂😂. Snacka om att vi har våra rötter i helt olika plattformar/är från skilda generationer. Själv knarkar jag Pinterest. Det var så sött på något vis hur vi lyckats hitta denna pärla av restauranger via våra olika kanaler.
WEN CHENGs specialitet är Biang Bian Mian (hand pulled noodles). Asså… det var otroligt gott! Nästa gång kommer jag dock välja den mindre kryddstarka versionen. Oavsett, det var mums!!
Frukost #2
Inte planlöst denna gång. Jag hade läst om, samt passerat kaféet Engelberg i Orderberger Straße på min väg till Våfflorna på Kau Dich Glücklich. Inredningen faller mig HELT i smaken. Hade jag haft ett eget kafé så hade det gärna fått se ut så här. Men… frukosten var ett skämt. Deras yoghurt med granola… var yoghurt med okokta havregryn toppat med sommarbär i vintertappning. Tänk hur enkelt det faktiskt är att göra en frukost liknande de på Ruth’s eller Geijersgatan 53 i Malmö.
När jag springer på såna här… undermåliga menyer, ja då vill jag öppna eget Kafé som allra mest. Helt utan en tanke på livsmedelsregler eller personalhantering…
Trots detta, så tyckte jag ändå det var värt att sitta där och mysa i deras sött inredda kafé. Deras web är i princip lika… mager som deras granola. Engelberg är beläget på Oderberger Straße 21.
